Vi människor påverkar klimatet mest. Världens länder måste snarast få ner mängden utsläpp med växthusgaser som koldioxid. Annars kommer utsläppen att få mycket allvarliga konsekvenser på klimatet och det ger temperaturhöjningar i redan känsliga områden runt jordklotet.
Föra att klara det klimatmål som EU satt upp måste de utsläpp vi har i dag minska med hela 60 procent fram till år 2050, alltså på 34 år. Det här målet handlar om att undvika en temperaturökning som är högre än två grader. Det kan låta som en liten temperaturhöjning, men över hela världen får det stora konsekvenser. Våra utsläpp måste alltså börja minska redan nu inom de närmaste åren, vilket kommer att vara en stort utmaning för många länder i världen.
FN:s panel med klimatexperter ser att våra globala utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser fortsätter att öka i dag, inte minskar som de borde. På en knappt halvsekel har utsläppen av just koldioxid ökat med 80 procent! Nu hänger framtiden på att vi med dagens tekniska lösningar och förnybara bränslen kan vända skutan och minska utsläppen tillräckligt snabbt. 60 procent på knappt 35 år är ett högt mål, men inte omöjligt enligt forskarna. Då får vi komma ihåg att med det målet så har vi ändå fått en temperatur på ett par grader varmare klimat, vilket redan i sig kommer få konsekvenser världen över.
Fler sjukdomar och svårare väder
När jordens temperatur stiger med bara ett fåtal grader är det troligt att havet stiger med en halv meter. Om isarna på Grönland och i Antarktis börjar smälta blir höjningen än högre. Det har FN:s klimatpanel IPCC räknat ut. Det kan leda till en rad konsekvenser:
- Fler insekter och sjukdomar sprider sig, sämre hälsa för människan
- Svårare att få tag i dricksvatten
- Djur och växter utrotas när deras miljöer förändras
- Extrema väder med längre torrperioder
- Extrema väder med regn
- Större flyktingströmmar på grund av svält och ohälsa i spåren av torka
Flera miljoner människor kan tvingas fly undan torka, svält och vattenbrist.
Bättre odling men sämre dricksvatten i Sverige
Också i Sverige kan insekterna öka, till exempel fästingar och skadeinsekter. Den svenska temperaturen väntas öka något mer än medelsnittet i världen. Det lär leda till mildare vintrar och kraftigare regnväder. Om några decennier kan vi ha Skånsk klimat i delar av Norrland, bara för att ge en bild. Västerbottens kust med traditionellt vita vintrar kan räkna med att ha ett väder som motsvarar det vi ser i Göteborg i dag vintertid. Vi får generellt räkna med fler och värre översvämningar i vårt land.
Det här är förändringar som delvis kan ge fördelar för vårt land genom bättre odling inom jordbruket och skogen kan växa snabbare. Men samtidigt kan då tidigare nämnda skadeinsekter och sjukdomar på träd och andra växter också spridas snabbare.
Också för oss i Sverige kan uppvärmningen leda till sämre tillgång och kvalitet på vattnet vi vill dricka.
Alla kan göra något
Varje dag arbetar politiker i världen, inom EU, i svenska riksdagen och i din egen kommun med att försöka minska utsläppen. Många företag jobbar också med att se över sin del av kakan.
Samtidigt är det hushållen som står för hälften av de skadliga utsläppen. Som du förstås vet spelar elen in. Genom att byta ut dina lampor till lågenergi och led sparar du el inte bara för din egen plånbok utan också för världen. Om vi i Sverige använder mindre el behöver vi inte importera lika mycket el från kraftverk som drivs av miljöskadlig kol och olja.
I hus med oljepanna kan byta ut den mot pellets.
Bilar är stora miljöbovar. Det bästa är om man kan byta till miljöbil för en grönare värld.