Den gröna KRAV-symbolen är en kändis bland märkningar på förpackningarna i svenska matbutiker. Märkningen visar att ett livsmedel eller en annan vara är producerat på ett ekologiskt sätt med höga krav på omsorg om klimatpåverkan, djurs och människors hälsa samt socialt ansvar.

KRAV-märket bär en grön färg och det är en signal om att KRAV-produkter är ekologiska. Men inte bara det. För att en tillverkare av mat ska få bära märket ska djuren i matproduktionen leva ett bra liv, växter och andra grödor som odlas får inte innehålla kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel utan ska drivas upp med miljövänliga metoder. Jordbrukaren själv ska också ha en bra arbetsmiljö.

Inom den Europeiska unionen har vi minimiregler för hur ekologisk produktion ska gå till. Tillverkare som lever upp till minimireglerna får den så kallade EU-ekologiska märkningen – EU-eko. KRAV går längre än EU-eko med mer långtgående regler för bland annat omsorgen om djuren. KRAV har även hårdare kriterier för sin märkning när det gäller hänsynen till klimatet och den sociala biten än vad EU-eko har.

Märker mat från hela världen

Ute i matbutikerna kan du hitta KRAV-märket på livsmedel från från många olika länder. Det visar att den vara du håller i handen är producerad på ett sätt som lever upp till kraven på att djur, miljö och människa värnas. Det gäller både KRAV-märkta svenska produkter som internationella.

För att till exempel en bonde som odlar spannmål ska få vara med i KRAV-systemet krävs att hon eller han använder naturlig gödsel istället för konstgödsel. Jordbrukaren ska nyttja miljövänliga metoder för att lösa problem med skadeinsekter och ogräs i sina odlingar.

När fler bönder arbetar med gröna metoder på det här sättet bidrar det till att vattnet som vi och djuren senare ska dricka blir renare. Det betyder också att det går åt mindre energi för att rena vattnet och insekter som bin och fjärilar vill leva nära odlingarna. Det samma gäller fåglar.

Lyckligare grisar, gladare hönor

Många som står med en köttbit i matbutikens kyldisk känner sig nog osäker. Vad är det man betalar för egentligen? Hur har djuret haft det? Det samma gäller äggen i kartongen i mejeridisken.

Tanken med KRAV-märket är alltså att djuren som är en del i livsmedelstillverkningen ska få må bra medan de lever. För att en bonde som livnär sig på höns ska få KRAV-märka sina produkter måste hönorna på gården ha fått bada i riktig sand, vilket tillhör deras naturliga beteende. Hönorna ska också ha fått gå utomhus och sprätta runt.

Alla vill vi att grisar ska få ha ett lyckligt liv medan de lever. Inom KRAV-märkningen ställs krav på att grisarna ska få böka runt och stöka med sina trynen i lerig jord,. När det gäller kossorna ska de får vara utomhus mycket och äta gräs direkt från marken, naturligt bete för ett klövdjur helt enkelt.

Djurens eget foder spelar självklart också roll. Alla bönder som är med i KRAV-märkt ska ge sina djur KRAV-märkt foder. Det ska till stor del ha odlats på jordbrukarens egna gård. Vilket är miljövänligt på många sätt, inte minst med tanke på att man kapar bort onödiga transporter när djurens mat tillverkas på samma plats som djuren själva lever på. Det påminner förstås om den traditionella bondgården som vi haft innan industrialiseringen.

Smakar socialt ansvar annorlunda?

Det finns inga vetenskapliga bevis för att KRAV-kött eller KRAV-ägg smakar annorlunda. Men en del menar ändå det. Kanske är det smaken av samvete som känns gott i munnen. När du köper KRAV-märkta varor så vet du att djuren haft det bättre – att de i sin tur fått bra mat och har haft möjlighet att leva ut sina naturliga beteenden.

KRAV-märkt påverkar också hur jordbrukaren har det på jobbet. Arbetsvillkoren ska vara bra. Den som arbetar med att tillverka en KRAV-produkt ska till exempel inte behöva utsättas för bekämpningsmedel och andra gifter, det gäller hela produktionskedjan från odling till färdig produkt. Så genom att köpa KRAV-märkt bidrar du till att andra får det bättre på jobbet.

När det gäller det sociala ansvaret har KRAV särskilda regler för det i Sverige. Ett svenskt företag med KRAV-certifikat måste följa grundläggande mänskliga rättigheter och svensk lagstiftning när det gäller personalens arbetsvillkor. Företaget måste också följa den Europeiska konventionen om riktlinjer för de mänskliga rättigheterna. Det gäller samtliga medarbetare som jobbar med ett företags KRAV-certifierade verksamhet. Alltså såväl fast personal som säsongsarbetare, gästarbetare, ideellt arbetande eller andra som bidrar till jobbet som ligger bakom en KRAV-vara.

För att ekologiska import-produkter ska kunna märkas med KRAV-märket ska helt enkelt företaget bakom produkten följa de tilläggsregler för socialt ansvar som KRAV ställer för att ge ett certifikat. Just nu håller KRAV på att utveckla sina regler för socialt ansvar för importvaror.

Kravmärkt krogmat

Vi i Sverige äter gärna ute på restaurang mer och mer. Men det är inte alltid lika lätt att veta vad som ligger på tallriken – vet du vad du betalar för? Det finns restauranger som säger att de använder ekologiska råvaror – men det är ingen garanti för att det stämmer. Men om restaurangen har ett certifikat ska du som gäst kunna känna dig säker. Inom EU får man inte märka ut en maträtt som ekologiskt utan certifikat.

Om maten/krogen har en KRAV-certifiering betyder det att krogens råvaror kontrolleras så att de är ekologiskta. Det kan ske i olika nivåer. Kontrollen sker av ett oberoende certifieringsföretag.