Det pratas ofta om växthuseffekten och global uppvärmning när man talar om de utmaningar som världen står inför just nu. Men vad är egentligen växthuseffekten och vilket ansvar har vi människor för den globala uppvärmningen?

Växthuseffekten är i grunden helt naturlig

Växthuseffekten i sig är egentligen inget skadligt utan faktiskt något som gör att det är möjligt att bo på jorden över huvud taget. Det är tack vare jordens atmosfär som vi är skyddade mot extrem UV-strålning från solen, att vi har luft att andas och att vi har en relativt jämn medeltemperatur som gör att liv på jorden är möljigt.

Atmosfären består av olika typer av gaser. Några av dessa är så kallade växthusgaser såsom metan, koldioxid och vattenånga. Växthusgaserna hjälper till att stoppa värmestrålning från att lämna jorden – på samma sätt som glasrutorna i ett växthus ser till att hålla värmen kvar där inne.

(Bilden är lånad från Naturskyddsföreningens hemsida.)

När värme strålar in från solen behålls den alltså kvar genom att den studsar mellan jordens yta och atmosfären några gånger innan den lämnar jorden. Den effekten är livsnödvändig, då jorden annars skulle vara runt 30 grader kallare än vad den är idag (det ger en medeltemperatur på ca -18 grader Celsius). Utan den naturliga växthuseffekten skulle jordens liv aldrig ha utvecklats till vad det är idag.

Så långt är allt väl. Problemet är att vi människor håller på att släppa ut större mängder av olika gaser såsom koldioxid och metan i atmosfären, något som påverkar atmosfärens struktur och gör att växthuseffekten ökar. Om man vill förklara det enkelt fungerar det på samma sätt som när gör ett fönsterbyte eller tilläggsisolerar sitt hus. Genom att värmen behålls bättre inne i huset (motsvaras här av jordens yta) blir temperaturen högre utan att man behöver elda mer i sin panna.

På jorden kan vi dock inte styra hur mycket det eldas i pannan. Solen lyser på utan att ta hänsyn till vilken temperatur vi vill ha här. Genom att vi släpper ut för mycket växthusgaser blir isoleringen ”för bra”, vilket gör att temperaturen på jordens yta kontinuerligt stiger. Vi kan inte öppna atmosfären och vädra för att släppa ut överskottsvärmen utan får istället leva med de konsekvenser som uppstår på grund av temperaturökningen.

Vilka konsekvenser har temperaturökningen?

Den ökande temperaturen gör bland annat att väder och vind påverkas. Jorden har under historiens lopp haft ett väder och en medeltemperatur som har varit rejält annorlunda mot hur den har varit de senaste årtusendena. Det brukar tyvärr användas som ett argument för att vifta bort människans påverkan på klimatet. Ja, det har varit annorlunda, men det var knappast ett klimat som var trivsamt att leva i. Och ja, vi människor påverkar klimatet idag i en riktning som gör att det relativt snabbt kan uppstå ett liknande klimat.

 

En ökad medeltemperatur på jorden gör till exempel att vädret blir mer instabilt och att extremt väder blir vanligare. Extremt kraftig nederbörd i vissa delar och extrem torka på andra platser gör att livsmedelsproduktionen kan komma att påverkas starkt. Den ökade medeltemperaturen leder också till att landisar smälter och i sin tur höjer havsnivån. Många kustregioner och öar som en stor befolkning är beroende av för sitt levebröd kan komma at försvinna.

Jordens färskvattenresurser kan komma att påverkas. Det finns risk för att spridningen av tropiska sjukdomar ökar och i klimatförändringarnas spår ser forskare en stor risk för att stora folkgrupper kommer tvingas att ge sig ut på flykt då de inte längre kan odla mat i de regioner där de bor.

Hur påverkar vi människor växthuseffekten?

Vi människor bidrar genom våra dagliga handlingar till att växthuseffekten förstärks. Växthusgaser som i miljontals år har legat lagrade i form av kol och olja nere i marken tas dagligen upp och förbränns för att vi ska kunna värma upp våra bostäder, transportera varor och oss själva mellan olika platser och för att driva jordbruksmaskiner. Förbränning av fossila bränslen utgör den största delen av våra utsläpp av växthusgaser.



Skogsavverkning är ytterligare en gren som ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Eldning av biobränslen släpper också ut koldioxid. Det går förstås att plantera nya träd som ersätter dessa, men det tar tid för ny biomassa att bildas. Tyvärr avverkas skogar snabbare än de växer upp för tillfället. Om vi skulle lägga ner mer energi på att plantera nya träd som tar upp en större del av den mängd koldioxid vi släpper ut skulle vi komma åt en del av problemet. Att investera i att bevara skogar och att plantera nya är en av de absolut bästa åtgärder vi kan ta.



Jordbruket släpper också ut stora mängder växthusgaser. Här handlar det inte bara om koldioxidutsläpp utan även utsläpp av metan och lustgas som släpps ut vid gödsling och brukande av marken samt från djur. Här kan man bland annat satsa på mer hållbara jordbruksmetoder som kräver mindre (helst ingen) användning av konstgödsel och som tar hänsyn till jordens naturliga förhållanden med växelbruk, polykulturer och mer lokal produktion.

Vill du veta mer? Läs vidare i källorna nedan!

Källor:

http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vaxthuseffekten
http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-klimatforandringarna
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten
http://www.vaxthuseffekten.org
http://www.vaxthuseffekten.org/global_uppvarmning.html
Se även vår sida om vetenskapen bakom växthuseffekten där du hittar ännu mer material.